Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manade gubben, i det han sköt luckan för
fönsterrutan.
“Hvila blott några ögonblick!“ bad Elvira.
“Låt oss sätta oss i den här lilla soffan ... Ack,
hvad jag gerna ville veta hvem som bott här...
Min gud, här har varit fruntimmer — ett
sybord ... en gammalmodig hatt! Hvilka
besynnerliga hemligheter ligga härunder .. .jag
kommer att grubbla mig tokig, om ej herr Ignelius
vill vara uppriktig!“
Gubben svarade icke ett ord, utan tog
Elviras lykta från bordet och gick med
orubblig envishet förut. Och så påkostande det än
var för Elvira att lemna sina upptäckter, i samma
ögonblick de voro gjorda, hade hon dock icke
hjerta att nu trotsa den gamle, utan följde
långsamt efter. Men en djup suck af saknad
undföll hennes läppar, då Ignelius omvred
nyckeln och lät den neddyka i sin ficka,
hvar-efter bommen tillslöts med hänglås.
“Jag tycker,“ sade gubben, “att fröken
nu kunde vara beskedlig och ljuga en liten
smula till tack för det onda, hon gjort mig!“
“Hvad skall jag då säga?“
“Jo, att fröken träffade mig vid
magasins-dörrn, och jag skall nog sjelf förklara att jag
körde hufvudet mot pelarn, såsom jag många
gånger förut har gjort.“
“Det är jag nöjd med, ty jag är icke
heller särdeles angelägen om att mitt lilla äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
