Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Låt oss nu rusta oss i ordning!“ sade
Elvira, då hon, efter att hafva tagit god natt
af sin far, med Vendela sammanträffade på
sitt rum, hvilket låg intill Vendelas. “Jag
lof-var mig riktigt nöje af den här färden — och
du?“
“Jag lofvar mig ingenting på förhand: vi
ha icke talat med tant ännu! Men bifaller hon,
då blir jag glad, om jag också icke kan säga
som baron Henning, när onkel föreslog honom
att göra sällskap ...“
“Hvad var det då?“
“Jo, att han kände på sig att den här
resan skulle bli en himmelsfärd.“
“Nå, det var naivt! Jag undrar just hvem
som skall hjelpa honom att komma upp från
jorden — helt säkert fröken Vendela?“
“Fy,“ utbrast Vendela lågande, “du är elak!“
“Tag då din skada igen, mitt barn!“
“Nå, efter du det tillåter, så skall jag säga
att ingen är närmare än du att göra honom
den tjensten och att han ganska bestämdt
påräknar att du åtager dig besväret!“
“Men, Vendela?“ sade Elvira förtrytsamt.
“Du gaf mig ju tillåtelse! Och dessutom,
hvarföre skall man få trampa på masken utan
att masken någon gång får hämnas?“
“En dålig liknelse, Vendela!“ Elvira slog
i detsamma armen hjertligt om Vendelas hals.
“Låt oss nu emellertid komma öfverens
angående vår baron ... Jag föreslår att han får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
