Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henning ändtligen såg upp och besvarade den
med en lätt bugning, som kunde sägas ske i
en mera sittande än upprest ställning, hvarefter
han återtog bladet, utan att bekymra sig om
den person, som ännu qvarstod på golfvet.
En så utomordentlig ohöflighet å den eljest
smidige baron Hennings sida antydde på en
af dessa beklagansvärda småsintheter, som
stundom öfverraska till och med dem, hvilka
gjort sig till regel att aldrig visa småsinne,
och utan tvifvel äro det säkraste kännetecknet
på ett upprördt själstillstånd, hvilket, saknande
all möjlighet att få bryta löst i stor skala, nöjer
sig med den mindre.
Henning hade under dessa dagar, som
Georg användt till iakttagelser så litet
lugnande, äfven gjort sina, och för hvarje afton han
sett Georg aflägsna sig, hade den allt mer och
mer klarnande sanningen trängt sig på honom
att Elviras uppförande icke var en flickas, som
redan bestämt sitt val. På denna bedröfliga
slutsats följde reflexioner öfver hans egen
dåraktiga blindhet. Eller villades han endast deraf
att han aldrig förr än nu sett henne bemöta
någon man med en finare och artigare
uppmärksamhet V Och likväl kunde han icke påstå
att det slags uppmärksamhet, som hon visade
den nybakade kaptenen, utmärkte sig för
öfver-flödig finhet eller artighet, ty det skulle han
kunnat bära, men i denna uppmärksamhet låg
något vida värre: der låg hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>