Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu frågade han sig: “Hvari ligger
egentligen hjertat?“ Och han bekom detta svar:
“I ögonen, då hon ser på honom.. i öronen,
då hon hör på honom .. i läpparne, då hon ler
mot honom.. och i hela hennes väsende, då
han är närvarande ... Detta oaktadt har hon
ej sagt honom en åttondedel af de förbindliga
och skalkaktiga saker, som hon sagt mig....
Nej, ty hon vet att hon ger honom mera i en
enda blick, än mig i tusen ord ... Och detta
allt efter fjorton dagar eller, rättare, under
fjorton dagar, och det för en person, som ... .“
Det var just till denna punkt baron
Henning hunnit, då han, i det mest retliga lynne
öfver att hafva en hel qvart förgäfves väntat
Elvira för att få några minuters enskilt
samtal, afbröts af kapten Letslers redan
välbekanta steg i tamburen. Ur stånd att vara
höf-lig mot en person, som med eller mot sin vilja
stört hans planer och förhoppningar, följde han
den ögonblickliga, elaka ingifvelsen att vara
så ohöflig som möjligt.
Lågande af harm, frågade Georg: “Är
icke kommendörkaptenen hemma?“
“Det känner jag ej!“ svarade Henning och
fortsatte bekymmerslöst sin läsning, medan
hjertat hoppade af fröjd vid nöjet att få
förödmjuka en menniska, den han föresatte sig att
reta till någon ytterlighet.
Detta lyckades likväl icke, ty på den ton,
hvari svaret afgafs, märkte Georg genast hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
