Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna stöt kommer att utöfva ett
förskräckligt inflytande på mitt lynne, och kan du, som
alltid sett mig med glädje uppfylla din minsta
önskan, så onaturligt kallt vägra den första
bön, som din far ställer till dig?“
“Det kan jag, emedan jag vet att
mwsäll-het är pappa kärare än alla egodelar och att
allt hvad pappa vinner genom jaktlöjtnantens
efterlåtenhet, icke i framtiden skulle bli någou
ersättning för skulden att ha beredt min
olycka!“
“Är då nej ditt sista ord?“
“Det måste det vara, pappa, och jag för-
säkrar pappa inför- Gud, att jag deri icke gör
någon ändring! Och låt oss nu visa oss så
lugna som möjligt: vi böra ej lemna honom
den öfvervigten att se oss svaga och [-förskrämda.“-] {+för-
skrämda.“+} «*>♦
I vredesmod lemnade Holmer rummet.
Och då han åter inträdde till jaktlöjtnanten,
behöfde denne icke fråga huru budskapet
af-lupit. •
“Hon är obeveklig, ser jag?“ Och hur
stor egenkärlek Ture Gran än egde, föll det
honom icke in att personligen försöka sin
lycka, ty han var af flere års erfarenhet
tillräckligt öfvertygad om Fannys motvilja att tro
det någonting skulle lyckas, sedan hon
föredragit att hellre sätta sin fars förmögenhet
på spel än bifalla frieriet. “Tror herr Holmer
att hon icke ändrar sig?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
