Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Aldrig, sedan hon en gång sagt ordet —
och så far jag är, har jag en viss respekt för
henne."
“Nåväl., till göromålet då, herr patron!“
Och i ett nu förvandlade sig den inställsamme
friaren, den lismande vännen, till en barsk
tjensteman, och förvandlingen skedde så fort
att patron Holmer ej kunde se när den ena
masken föll och den andra påsattes.
Jaktlöjtnanten gick hastigt ned till
bryggan och kallade sina tjensteandar, hvarefter
han i kongl. majrts och kronans namn begärde
alla nycklar, emedan patron Holmer vore
misstänkt att i sitt hus förvara insmugladt gods.
Holmers mod hade så helt och hållet
fallit, att icke blott handen, utan hela hans
kropp darrade, då han framräckte nycklarne.
På uppmaning af jaktlöjtnanten stapplade
han med till sjöboden och källrarne, som
denne först ville besöka.
I sjöboden påhittades, under ett helt berg
af tågverk, segelduk och gammalt tross, en
lucka, som ledde ned till ett mindre rum,
bildadt i klippan, på hvilken sjöboden låg^
och i herr Tures ögon lågade en friskare glöd,
då han befallde sina karlar att upptaga de
derstädes påträffade faten.
Härifrån blefvo källrarne ett mål för
jaktlöjtnantens granskning. Men hans
bemödanden kröntes icke nu af så hastig framgång:
det var först efter ett par timmars förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
