Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag blir orolig .... öppna, för guds skull, eller
jag måste hemta hit någon som tar ifrån
låset !u
“Genast, pappa... hemta ingen!“
Omedelbart härpå drogs regeln från dörren.
Kommendörkaptenen inträdde och
varse-blef med djup förskräckelse sin dotters
tillstånd.
Hon »tod lutad mot väggen, synbart
ibe-hof af stöd, och hennes anletsdrag voro
förvildade och spända.
“Hur i guds eviga namn, mitt älskade
barn, är det fatt? Du har blifvit häftigt sjuk.
... Ådern måste upp — allt blodet har ju
rusat till hufvudet...“
“... och hit“ — hon tryckte våldsamt
handen mot bröstet — “det springer sönder: jag
saknar luft, jag qväfs .. jag ...“
Kommendörkaptenen lade henne på
soffan. Och anande orsaken till Elviras
tillstånd, ilade han sjelf, rädd att göra något
väsen, som kunde blottställa henne, om det trängde
till Georgs eller tant Rezias öron, att hemta
gamle Ignelius, hvilken i många herrans år
fört lansetten så skickligt som någon fältskär.
Snart stodo bägge i Elviras kammare,
dörren tillslöts och inom några ögonblick
uppsprang en stråle ur den marmorhvita
armen.
Nu jemnade sig färgen på Elviras kinder,
ett långt, djupt andedrag smög från det lät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
