Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon log och drog ej handen tillbaka, förrän
jag i ett slags yrsel tryckte ännu en kyss derpå.
“Nå nå, herr baron, jag är icke
angelägen om en så fullständig botgöring — har
man väl någonsin hört omtalas att mer än
en handkyssning brukas, då en väl uppfostrad
man ursäktar sig hos en dam! Men som
förseelsen var utomordentlig, får jag väl anse
efterspelet, ehuru utom ordningen, för en
uppriktig yttring af ruelse och ånger?“
Hade hon kastat den första blicken i mitt
hjerta — eller hade hon endast velat skämta?
Jag fick aldrig veta detta.
Hennes ord väckte mig emellertid till
sträng uppmärksamhet på mig sjelf. Och då
Richard en timma sednare hemkom, hade jag
så fullkomligt hemtat mig att han med jublande
fröjd utropade: “Gudskelof, du är bättre,
muntrare än dina bref.. Heders Wilhelm, hvad jag
tackar dig för det att du kom! Jag var nära
färdig att lemna hustru och barn för att söka
upp dig och få dig att bli menniska igen,
ty, ser du, mitt hjerta vet ej af någon
förändring !“ Och han tryckte mig intill detta trofasta,
tillitsfulla hjerta.
Hvilket lif begynte nu!
Jag vandrade vid randen af en afgrund ...
Men de äro svåra att se, .dessa afgrunder,
öf-ver hvilka berusande blommor växa.
Aldrig var ett äktenskap lyckligare än
Richards och Leopoldines! I hennes hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>