Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att visa honom min vänskap högre än förut
detta för din skull, Leopoldine — verlden
måste ju tvifla, då den såg mitt lugn.
Om du ännu hade egt minsta gnista qvar
af den sympati, hvilken fordom förenade oss,
då skulle du i sömnen känt de ångstens heta
kyssar, som jag tryckte på dina lockar. Men då
jag genom öfvermåttet af dessa helvetiska qval
var nära att förlora förståndet, kom åter en
välgörande fläkt af hoppet, somhviskade att allt
hvad jag lidit endast var en sjukdom, hvilken
snart genom ett öppet förtroende skulle botas ...
Så kämpande fram och åter, red jag uti
går morse. Jag lät slumpen föra mig, och
olyckligtvis förde den mig till D:s, denna
familj, som vi fordom räknade bland våra
förtroligaste umgängen. Vid bordet, när vinet
gjorde den obetänksamme värden alltför
språk-sam, undföllo honom ord, hvilka måste sätta
mitt blod i jäsning, och hans sednare ursäkter
bringade mig slutligen till höjden af raseri.
Jag hade ärnat dröja der öfver natten, men
jag kastade mig hu på hästen och jagade hem,
i uppsåt att tvärt göra slut på detta helvete.
Vid mitt inträde i salen mötte jag
Hen-rika. Hon tecknade åt mig att vara tyst och
gå sakta, i det hon med en rörelse, som jag
alltför väl uppfattade, visade åt den på glänt
stående dörren till förmaket.
En feberglöd brände i mitt blod... Jag
smög mig till dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
