Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad är tiden? Hvad betyder detta“ (hans
blick föll på de nära nedbrända ljusen), “har
man ej kallat mig till aftonmåltiden?“
Han sprang upp: han ärnade utan
besinning ila ned, men stötte i dörren emot en
men-niska, hvars åsyn åter gjorde honom nykter.
I detta ögonblick hade de skakande
sinnesrörelserna verkligen försatt honom i ett lika
starkt som farligt rus, och om händelsen
velat att han mött Elvira, skulle han under
inflytelsen af detta rus hafva följt den enda
röst, han nu förmådde urskilja.
“Ignelius — gamla trofasta själ!“ ropade
han, kastad tillbaka midt in i det lif, hvars
dystra gångar han nyss genomvandrat, och
innan Ignelius hunnit framkomma med en half
gissning, var han så fast omsluten af Georgs
armar, att den stackars gubben nära nog
förlorade andedrägten.
“Jag ser huru det är!“ stammade han
slutligen, darrande af glädje. “De der papperen
ha upplyst herr kapten om allt... O, all nåds
gud — om jag en gång finge fröjda mitt hjerta
vid åsynen af min gamle herre, min mest
älskade husbonde!“
Vid dessa ord sprang det hårdt spända
bandet, som sammanpressat Georgs känslor.
“Min far, min far — min mor, min arma
älskade mor!“ och han gret, snyftade och tryckte
Ignelius • ännu en gång mot sitt bröst, detta
unga bröst, hvilket var färdigt att storma vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
