Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så oförhappandes kom att säga salig! Är hans
lif icke allför bittert.. då ville jag för
ingenting i verlden kalla honom salig, innan jag
ännu en gång fått se honom.“
“Nå, herr Ignelius, baron Wilhelm är ju
ändå längesedan afsomnad–––––-det är likfullt
underbart att tänka på, att om allt gått sin
rätta gång, så hade jag också varit baron.“
“Det tänker jag väl att herr kapten också
är, och det så god som någon, och om blott
en process icke skulle bli något så
förskräckligt afskyvärdt, eftersom dermed många andra
gamla saker måste fram i dagen, så kunde
herr kapten nog bevisa sin rätt till Helgenäs.“
Vid dessa tillförlitliga ord kände Georg
qvalens tyngd falla öfver sitt hjerta. Hans
tankar omsväfvade fadern vid den tidpunkt,
då denne beslöt sig att våga det pris, för
hvil-ket han köpte sin kärleks lycka. “O, min mor,
min mor!“ utbrast han nästan högt.
“Ja, här var det hon bodde!“ svarade
gubben, himmelsvidt skild från tanken på den
smärta, som i detta ögonblick nedtryckte Georg.
Ignelius hade alltid ansett sin herres
giftermål som fullt lagligt eller, rättare, han hade
aldrig kommit att tänka på att det kunde vara
annorlunda.
Vid den gamla dörren, framför hvilken
Elvira en gång med darrande hjerta och så
romantiska förhoppningar stått och lyssnat,
stod nu äfven Georg och lyssnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
