Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de derifrån sett Holmer med sin agent
försvinna inom sjöbodens dörrar, skredo de sakta
fram emot huset.
“Du håller utkik här!" befallde löjtnanten,
i det han visade på den ypperliga platsen
mellan en hop gamla tomma drickstunnor,
uppstaplade vid sidan af den utskjutande
källarsvalen. “Hör du ingenting ifrån mig, sa förblir du
stilla, tills jag sjelf uppträder. Men om, sedan
packorna blifvit pålassade, jag uppger en skarp
hvissling, då rusar du fram och blir ansvarig
för godset, tills jag hinner dit!“
Sedan herr Ture yttrat dessa ord till Kalle,
på hvars tjocka läppar sväfvade ett
försmädligt leende, som tycktes vilja säga: “Anade jag
inte detta!“, halade han med största möda på
sig uniformsrocken och gled sedan långs
väggen, tills han uppnått husets trappa, uppför
hvilken han smög sig och tog qvarter i en
liten skrubb, der han var nära att göra hafveri
bland byttor och baljor.
Från denna plats, som låg tätt ofvan
trappan, kunde han, i det han höll dörren på glänt,
se huru karlarne började ilasta packorna och
slutligen höra Holmers röst, då han med ett
slags skämtsamhet yttrade: “Nu till de rätta
varorna, gossar: det är ju icke anuat än fisk,
begriper ni!“
I detta ögonblick lemnade löjtnanten sitt
gömställe och var inom några ögonblick vid
Fannys kammardörr, den han sakta öppnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
