Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig — och hvad förtroende kan hon också ha
till den, som så bedragit henne!“ Fanny tänkte:
“Han är så tvungen, han har något påhjertat,
säkert sin förlofning med henne!11
Elvira nämdes aldrig, sedan Georg för
ordningens skull framfört hennes helsning. Dess
mera talades om skeppsbrottet och gamle
Stormbom.
Tredje dagen gaf ej någon rimlig
förevändning till ytterligare dröjsmål.
“Är jag välkommen, om jag kommer
tillbaka?“ sade han till Fanny.
“Du är visst alltid välkommen här, Georg...
men du frågar som om du ärnade något längre
qvarblifva på Johannisskäret?“
“Det ärnar jag också: jag behöfver ej
återvända till Torekow, förrän arbetet med
fartyget kan börja.“
Sedan Georg rest, funderade Fanny öfver
den omständigheten att han tänkte vintra på
Johannisskäret. “Ifall han redan är fästad vid
Elvira, hvarföre stannar han ej då hos henne?
Hon har bestämdticke afslagithonom... Skulle
han hafva rest frivilligt? Af hvad orsak då?
Naturligtvis för att helsa på sin far. Men det
kunde ju ha skett på kortare tid ... Jag får
icke vara svag .... “ afslöt hon, då en mängd
förklaringar, hvilka likväl alla hade samma färg,
småningom inställde sig........
Der hemma öfverlade far och son. Georg
borde icke resa alltför ofta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
