Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Hon har gett honom korgen, det är klart som
dagens ljus. Vet herr Letsler, att jag
alltsedan i somras, då chefens dotter var här (det
var f-n till ögon på henne: de kunna nog
för-hexa en bra karl), just tänkt att Georg bränt
sig en smula på hvart hållet. Och att hon,
den svartögda, också bränt sig, det vill jag
sätta skutan i pant på — hon hade, min själ,
inte annars haft så många frågor att göra.“
Letsler nickade ett stumt bifall.
“Jo jo, jag begrep och läste alltsammans
så klart som jag läser mitt fader-vår, och att
mamsell Fanny med sitt stora vett såg likså
klart, det vet jag också: för så välsinnad hon
än är, märkte jag grant på hennes talesätt med
fröken, att hon inte var henne storligen
bevågen. Nå, herr Letsler, när det nu så är att
Fanny sagt evinnerligt nej, så säger hon, min
själ, inte ja igen, för, guds död, det är flicka
som vet hvad hon vill! Och derföre tycker jag
att det vore likså godt, att herr Letsler rakt
fram sa’ till honom att han bör bege att gå
så här, utan fattar mod i bröstet och reser till
Helgenäs — kommer han väl dit, så upphör
nog osämjan med hans egna tankefunderingar.“
“Menar du det så säkert?’4
“Ja, det tar chefens dotter på sin anpart,
och sedan det blifvit bestämdt dem emellan,
blir allt bra. Jag mins grant hur det var den
tiden jag var i osämja med mig sjelf: på ena
sidan stod kärleken till Johanna och på den
/Cnslingen. III. ^ 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
