Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påstås fttt kärleken förmildrar alla varelser,
undrar jag ändå om den skall ta bort din
gamla otålighet? Om t. ex. vi nu icke få
färdigt broderiet tills i morgon afton, då din
kapten kommer — hur går det då?“
“Ja, då,“ svarade Elvira, och en lätt sky
skuggade hennes vackra panna, “blefve jag
verkligen ledsen, men icke häftig, icke otålig,
ty jag vet ju att de der rörelserna förställa
mina anletsdrag — och kan du tro att jag icke,
för att vara vacker i hans ögon, skulle kunna
öfvervinna hvilken rörelse som helst?“
“Då är det ju den fullkomligaste sanning
att kärleken gör underverk.“
“Hvem tviflar på det, men att kufva vissa
känslor, är icke att öfvervinna dem. Således
skulle jag ändå inom mig vara missnöjd, om
jag icke hade alla slags göromål undanröjda
tills han kommer. Du finner dessutom, kära
Vendela, att jag sedan icke får mycken tid
öf-rig: ack, det var aå längesedan jag träffade
honom!“
“Ja, icke sedan i går fjorton dagar..*
Men vet du, Elvira, jag var riktigt förtjust att
tant på din första lysningsdag öfvergaf sitt
beslut att redan vid frukosten öfverraska dig med
sin närvaro! Hade hon sett dig, då du kom
in och fick se Georg, så försäkrar jag att du
skulle fått höra en het predikan öfver en
fästmös pligt att taga sin värdighet i akt.“’
“Det vill jag gerna tro !“ inföll Elvira med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
