Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det blir väl första paret som insläpps
i arken?“ menade kommendörkaptenen
småleende.
“Jag vill blott önska, att de icke dö af
afund!“ hviskade Georg till Elvira, men fick
dervid jen vink om att han icke finge anse sig
riktigt anländ förrän det i bågen uppspända
arbetet vore slutad t.
“Det är bestämdt det allra vackraste jag
någonsin sett!“ förklarade Georg beundrande.
. . . Men är det så angeläget att tiden nu skall
tas bort med sådant der?“
“Fullkomligt angeläget!“
“Icke är det någon schal — det får det
icke varak... Men hvad är det?“
“Min brudslöja!“
Detta ord och blicken, tonen, hvarmed det
sades, gjorde det ljufvaste intryck på Georg.
Han böjde sig hastigt ned och vidrörde med
sina läppar de präktiga blommorna. “Min gud,
hvad du blir bländande skön med
myrtenkro-nan i dina svarta lockar och denna silfverslöja
deröfver!“
I den gamla, tunga praktvåningen vankade
Ignelius af och an, tillseende att allt blef
behörigen putsadt och dammadt för
bröllopshögtiden. Ingenting fick ske utan honom. Också
var gubben i ett solskenslynne, till hvilket man
aldrig sett maken: flera gånger om dagen in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
