Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställde lian sig hos gamla friherrinnan för att
mottaga hennes order, ty hvem, om icke hon
egde smak och erfarenhet i sådana
anordningar !
Georg öfverraskade den trogna själeu,
un-det han sträfvade uppför trappan med ett
försvarligt fång vaxljus på armen.
“Ack, herr kapten, hvilken dag här
stundar ! Om min gamle ... “
Georg tordes icke svara ett ord förrän de
voro inom låsta dörrar. Då sade han hastigt,
i det han befriade gubben från bördan och
slöt honom i armarne: “Var säker, käraste herr
Ignelius att, om han än icke personligen fins
närvarande, han dock är det med hela sin själ!
Hvad han skall vara lycklig på denna dag —ja,
jag känner på mig att han skall gråta af
säll-het, sedan han fällt så många tårar af smärta.
Och han skall få veta hur hans högra hand,
hans värderade vän, går här och styr och
fröjdas, liksom han. sjelf skulle hafva gjort, om
ödet tillåtit honom att qvarstanna på hans kära
Helgenäs.“
Nu måste Ignelius draga upp näsduken:
minnet af hans förre husbonde var så
inför-lifvadt med hela hans varelse, att de utgjorde
ett. “0,“ suckade han, “en gång hoppades
jag att hans bröllop skulle stå här... Men
hvar stod det, hvilka vänner och fränder
bevistade det — icke ens hans äldste tjenare
fick ... “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
