Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“För guds skull låt oss ej tala härom!“
afbröt Georg ifrigt. “Tänk hellre på hur
underbart nådigt försynen fogat det, då den
tilllåter Wilhelm von U:s son att hålla sitt
bröllop i dessa salar — och hvilket bröllop sedan,
herr Ignelius!“
“Åh ja, ja Gud har varit mycket nådig,
herr kapten! Ty en stor fröjd är det att en
gång, den första under min långa tjenstetid,
få se en sådan fest firas här... Men lofva mig
en sak i dag, då herr kapten är så lycklig!“
“Hvad då, gamle vän?“
“Jo, att, när den tid kommer, då herr
kapten ensam regerar här, de der stenarne . . .“
Gubben nickade betydelsefullt, i det han
blickade ut genom fönstret.
“Var lugn, herr Ignelius: de skola få hvila
sig på hafvets botten — det lofvar jag
bestäm dt!“
“Äfven om fröken (friherrinnan den tiden)
skulle lägga sig deremot? Hon är lite
öfver-dådig i sådana der saker och tror att de ej
ha något att betyda.“
“Jag tror ej heller att de betyda något!“
menade Georg, som hastigt erfor en känsla af
obehag, hvars ursprung Ignelius var långt ifrån
att ana... “Men blott och allenast för att en
gång få slut på de välsignade sagorna, må de
bort! Min Elvira är alltför englagod att sätta
sig emot en önskan, som jag framställer.“
“Hm, hm!“ mumlade gubbeu tvekande, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
