Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trettonde kapitlet.
Den l:ste maj, en söndag, var inne.
Men det är icke på Helgenäs vi skola
dröja under denna för Georg och Elvira så
lycksaliga dag... Deras fest firades äfven på
en annan fläck af jorden.
Från Grafvernas kapell tonade klockorna
ut öfver den stilla rymden. Allt var tyst och
sabbatslikt. Den blå spegeln vid
Johannisskä-rets fot återgaf troget alla de små båtar, hvilka,
fyllda med högtidsklädda fiskare, deras hustrur
och barn, gungade mot stranden. Lärkan hade
längesedan slutat sin lofsång: hon hade täflat
med Nisse om företrädet att taga morgonen i
akt och vara den första som på denna vigtiga
dag väckte den stackars enslingen.
Men honom hade en annan sång väckt
ändå tidigare: det var den jubelkör, som
uppstämdes i hans egen själ, der fridens,
försoningens, kärlekens och hoppets andar i dag
gästade.
Denna morgon skref han till sin son:
“Min Georg, mitt barn! Du ber om min
välsignelse för dig och din brud, och säkert
skall du känna att den nu omsväfvar dig. Jag
har icke kunnat sofva hela denna natt, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
