Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja.gr skulle förgås, om jag ej emellanåt finge
upprifva såren, och låta dem blöda ut.“
Hon hade en stund suttit upprätt. Men
då hon nu åter böjde sig intill den skrofiiga
bergväggen, for blixtsnabbt genom hennes själ
en ny tanke.
“Medan jag hvilar min kind mot den hårda,
kyliga stenen, lutar hon kanske sin mot ett
varmare örngott.........Solen sjunker, det är väl
nu den tiden, då bröllopsgästerna samlas ...
Hvad hon lär vara skön, hvad han blir
hän-ryckt, när han får se henne i brudskruden!
Och jag.. * jag ... till mig flyger icke en half
tanke... O nej, huru vore det möjligt — alla
hans tankar äro för henne, ensamt för henne:
icke ens en enda flyger till den arma Fanny ....
Och likväl kunde jag ha kallat honom min, jag
varit bruden! Men då hade han ej känt’sig så
hänryckt, ty hennes bild skulle hafva förföljt
honom ända i min famn.... O, min gud, h
varför förmår jag ej afsky och förakta honom?
Hvad rätt hade han att stjäla mitt hjerta, för
att sedan kasta det ifrån sig. .«.Hvad blir
mitt lif?nEn lång sorgedag utan afton — men
nej, icke utan afton., om jag blott kan vänta!“
Fannya lugna, milda sinne; råkade allt längre
och längre från den krets, hvaruti det blifvit
vant i att lefva. Vilda, främmande makter
herr-skade ii hennes själ, och underkufvad följde
hon, ej: vetande hvart det har hän i den
stormande hvirfveln. ■ : » • ! <■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
