Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den uppref alla gamla känslor, att elden ännu
glimmade under askan — och jag gladde mig
deråt.“ : . . *
“Den synden var så helt och hållet
mensk-lig, att jag redan derföre måste tillgifva dig
den !“•.
“Jag fortfor att visa mig kall: jagblefdig
endast liksom en systerlig vän.“
“Det skulle jag knappt kunna förlåta dig.
om jag ej kände ändamålet... Och för att nu
också bikta litet, vill jag förtro dig att det
just var dina så ofta förnyade erinringar om
Fannys rättigheter och dina loftal öfver henne
som i den grad stegrade ditt värde och höjde
dig i mina ögon, att jag;..“
“Säg ingenting mer, se ej på mig med
denna ömma, tillitsfulla blick.. jag uthärdar
den ej! O, min Georg, min dvre, älskade Georg,
det var kärleken, svartsjukan, som lärde mig
allt det der. Jåg blef kall för att göra dig
varmare, jag talade om Fanny så länge att
du tröttnade, jag drog ditt hjerta ifrån henne,
ty jag saknade mod att så försaka som hon
försakade ; .. Och nu, nu, då du vet allt detta
och jag ej vågar lyfta min; blick upp till dig.
känner jag, med dödsqval i hjertat att du ej
ser kärleJksfullt på mig.“
“Så se då upp, och du skall blifva
ofver-tygad om annat! Ty om jag än icke mot
mitt eget samveté kan i detta fall frisäga dig
irån en liten syrid,> ^åf bar jag dock étt hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
