Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
make, du döljer ju ingenting för mig . . icke en
enda känsla.. ej en enda tanke — nej, icke
en half tanke, icke ens en skymt deraf får du
dölja för mig!“
Hon lindade hårdt sina armar om hans
hals. Hennes kyssar, hennes tårar, hennes
eldfulla ångest besegrade hans kraft, men ej hans
motvilja för sjelfva saken.
“Min älskade, lugna dig nu .. låt mina
förnyade löften om en trohet, som ingenting kan
rubba, söfva din ångest till ro! Det skall bii
som du vill, blott jag slipper framföra denna
bjudning... Kan du göra det sjelf?“
“0, ja — haf tack, min Georg ! Nu kommer
lugnet snart tillbaka, ty jag vet att, om jag
ej varit dig kärare än hon, du icke skulle
gif-vit efter.“
Och i himmelsk ro inslumrade hon vid
hans hjerta, hvilket nu var lika saligt. Ty
vissheten att hon så omätligt älskade honom
förtog bitterheten af hennes svartsjukas utbrott.
Rodd af fyra flinka matroser, flög Elvira
Korneliaö slup öfver gamla Skageracks i dag
särdeles nådiga vågor. Och då båtshaken tog
törn mot Strands-bryggan, blickade de bägge
makarne så trofast och kärleksfullt på
hvarandra som om de ömsesidigt velat säga: “Se
in i min själ!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
