Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enslingen att göra henne sällskap tillbaka.
“Nu,“ sade hon, “nu då han vet att blott vi
tre, min Georg, jag och gamle Ignelius, finnas
här, tycker jag att han borde vilja återse sitt
Helgenäs, se sin sonson, som jag nu i sena
hösten ej kan taga med mig. Men skulle jag
än icke lyckas att få bereda Georg den
oerhörda glädjen att finna sin far här i bägges
hem, så skall jag åtminstone kunna fägna
honom med nya varma helsningar, och huru
mycket skall det icke dessutom fröjda och behaga
honom att jag ändå gjort försöket!“
Ignelius, som af erfarenhet kände att hans
unga matmoder aldrig emottog råd, der hon
blott ville ha bifall, gjorde endast några
invändningar i afseende på helsan, årstiden
o. s. v. Men när hon sade: “Jag är ju nu så frisk
att jag aldrig varit starkare, och är det ej
dessutom bättre att vara i verksamhet än sitta
hemma den sista månaden och lida af oro och
längtan så att jag blir blek och ful tills han
kommer,“ då, ehuru han hjertligt önskat kunna
afstyra denna resa — en önskan hvartill han
hade sina skäl — måste han dock bifalla.
Likväl bad han att Elvira skulle lofva honom att
ej dröja öfver en vecka på Johannisskäret ocb
för allt i verlden icke med detsamma resa till
Göteborg, “ty då,“ sade gubben oroligt och
bevekande, “blefve den lille alltför mycket
lidande.“
“Frukta icke, käre gamle vän, att jag så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
