Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina händer), “någon är i nöd! Kommer det
lotsar ut, min far?
“Helt säkert. De försumma aldrig sin pligt,
om det ligger inom mensklig förmåga att
uppfylla den.“
Några förskräckliga minuter förflöto. Då
hördes åter ett skott ifrån sjön.
“Jag vill upp på höjden, pappa — jag
måste se, om jag kan skönja något.“
“Omöjligt, mitt barn! Ännu ha vi ju knappt
en skymt af dag.“
Och Nisse, hvilken i detsamma inträdde
med ett utseende, som tydde allt hvad han led
af att veta någon vara i fara, försäkrade att,
då han med sina vanda ögon icke kunde
upptäcka det minsta, det aldrig vore värdt för unga
frun att försöka. Dessutom skulle stormen rent
af taga henne från marken!
Men Elvira stod ej att återhålla. Hon
klädde sig varmt och ordentligt, och slående
sin arm om den gamles hals, sade hon
afbed-jande: “Se ej så oroligt på mig, pappa, det är
mig omöjligt att bli inne, och var säker att jag
står på fotterna!“
“Du är alltför envis, min dotter — lyssna,
jag ber dig, till mina böner!“
“Nej, ack, nej, nu förmår jag blott vara
olydig... I mitt hjerta känner jag en oro, som
drifver mig dit ut!“
Hennes läppar vidrörde Letslers kind.
Der-efter försvann hon snabb som vinden och nä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
