Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det var sju tusan hvad han dröjer . . .
Georg, Georg, du är för djerf !u
Med andlös uppmärksamhet följde
Karo-lus briggens minsta rörelser: han var hos
Georg med lif och själ och talade till honom
liksom han kunnat höra hans råd.
“Ror i lä!“ skrek han nu och böjde
kroppen i den direktion, han önskade att fartyget
skulle taga .... “Så .. så — riktigt... så ja!“
Det vigtiga ögonblicket var inne:
Briggen gjorde en cirkelformig svängning
åt vindsidan, och då han uppnått den, så att
vinden stod rakt emot bogen, stannade han:
seglen slogo med förfärlig våldsamhet fram
och tillbaka.
Lif eller död berodde på åt hvad håll
bogen föll.
“Jesus Kristus,“ ropade Karolus, “hon
vägrar i vändningen — jag ser tydligt kapten
sjelf och två man försöka att få focken opp i
lovart.... Åh, se min Georg, hur han sträfvar
att få henne öfver... och här står jag och
kan inte hjelpa honom... se, se hur seglet
slår_____ Men hvar är han nu, hvart tog han
vägen? Jag ser inte mera till honom... guds
död — kapten och en man slogs öfver hord!“
Vid dessa fasans och dödens ord reste sig
Elvira. Hon hade nyss nedsjunkit, men
klättrade nu upp bakom Karolus, som stod vid
roret och i detta ögonblick icke gaf akt på
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
