Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt: hvarje sjö störtade honom med sin börda
allt närmare och närmare in mot klipporna.
“Dreja nu och håll rakt ned så nära i
lovart om honom som möjligt... rätt så!“ ,
Genom drejningen fick båten ökad fart.
Med stadig arm fattade Karolus tågringen,
och under en varm bön till Gud kastade han
den.
En suck af oändligt omfång gick öfver hans
läppar, och straxt derpå ett djupt: “Herran
vare pris!“
Försöket hade lyckats: Georg fattade tåget,
och nu var Karolus säker, ty han visste att
hvad en drunknande omfattar, måste med våld
tagas ur hans hand, äfven om den stelnat i
döden.
Varsamt började Karolus inhalningen__________
Ännu såg han Georg hålla hufvudet öfver
vattnet, men då han var nära intill ässingen, föll
tåget lodrätt ned åt djupet — och ingen
rörelse förspordes mer.
Förtviflad fattade Karolus med ena handen
tag i en fastgjord kabel-ända, kastade sig med
halfva kroppen utöfver och lyckades slutligen
fatta Georg i västkragen. Anlitandet af en full
mannakraft, i denna fasans stund mångdubbelt
stegrad, gjorde det nästan omöjliga möjligt...
Inom några ögonblick lågo de bägge
ma-karne på Frifararns däck.
Med en beslutsamhet, som numera
ingenting kunnat afvända, slog Karolus genast om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
