Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hastiga förändring, men af Georgs tysta och
allvarsamma väsende anade han något likt
sanningen.
Vår kapten hade besökt sin
ungdomsäl-skarinna och funnit henne vid tjugufyra år
långt skönare än vid aderton.
Och icke utan en blandning af smärta och
fröjd erfor han hur villigt hans hjerta öppnade
sig för att emottaga den så länge älskade.
Han rodnade icke mer af blygsel öfver att det
åter ville gifva henne ett rum: nu rodnade han
af fruktan att hon icke skulle vilja intaga det.
Och detta sista syntes mer än betänkligt.
"Jag kunde ej gifva mitt mer än en gång!"
stod der väl i brefvet, men oaktadt dessa ord
ville det synas Georg som detta hjerta numera
icke tillhörde honom. Kanske gjorde det
likväl så, ehuru hon dolde det.
Men då Fanny såg att han sökte henne
med blickar, som icke kunde vara tvetydiga,
och hon likväl insvepte sig i slöjan af den
lugnaste vänskap, skedde detta icke af koketteri
eller för att stegra hans återväckta känslor,
utan för att låta honom så grannlaga som
möjligt förstå att, ifall hon också ännu älskade
honom, hon hvarken kunde eller ville glömma
att hon en gång förlorat hans hjerta.
Ack. hvad han gerna i hennes ögon önskat
se dessa afvexlande blixtar mellan mörker och
ljus, mellan eld och is, hvilka han en gång sett
i Elviras! De skulle hafva visat, att hon velat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
