Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje söndagen som det heliga
förbundet mellan Georg Letsler och Fanny Holmer
afkunnades i Grafvernas kapell, firades i
enslingens tysta kammare en fest, hvartill
Johan-nisskäret för första och sista gången skulle
vara vittne.
Bernhard Letsler, liggande på sin
dödsbädd, hade inför en värdig själasörjare aflagt
den sista bikten, och på hans förklarade
an-sigte strålade nu återskenet af den saliga
förtjusning, hvarmed han emottagit inseglet på
sina synders förlåtelse. En namnlös frid var
utbredd öfver hela hans varelse.
Slutet af akten hade haft fyra vittnen:
Vid sängen stodo tvänne personer, på
hvil-kas drag man såg detta brinnande, himlaburna
hopp, som förenar och i sig sammansmälter
det högsta, det betydelsefullaste i lifvet:
Kärleken och Döden. Den gröna kronan i Fannys
ljusa lockar och hänförelsen i Georgs blickar
vittnade att ännu en akt af djup betydelse
återstod.
Längre bort i rummet syntes Nisse
hög-tidsklädd med hatten för de tårfulla ögonen
och litet längre bort Karolus, på hvars
manliga, allvarliga ansigte en stark och häftig
rörelse darrade.
Nu gjorde Letsler ett tecken med den matta
handen.
Presten reste sig. Och framför den
blom-stersmyckade pallen, begjutna af solens varma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
