Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasta sig eu liknelse till ok: liuu als k udd ad c
sig det, så ofta hon förmådde.
Jeannc-Sofies kärlek var också en kopia
af henne sjelf: eldig, djerf och häftig.
Men om föremålet för densamma fullt
besvarade hvad hon gifvit till spillo — det få
vi framdeles se.
”Ja”, upprepade Viola — till bvilken vi
efter deuna nödvändiga belysning af
Jcanuc-Soiies karakter återvända — ”ja, det är säkert
att hon blefve förtviflad, om något hände mig...
Men då är det för sent.
Och”, tilläde hon vidare, ”hvad skall
löjtnant Marbin tänka?
Det är sant att han icke talat vid mig två
eller tre ord, ja, han har ganska lite bemärkt
mig. Icke dess mindre tvingas han nu, när
han kommer hit, att gifva akt på mig, och
hvad dömer han då om den qviniia, som, för
att tjena en ny vän och en herre, den hon alls
icke känner, upplåtit sitt eget rum till ett möte?
Min gud, min gud, jag fruktar att jag handlat
mer än dåraktigt... Om öfverstinnan finge veta
något... jag törs icke tänka ditåt. . . eller min
förmyndare, som jag redan lite älskar... Det
är verkligen fasligt att så här blottställa sig!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
