Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes ansigte: en hemsk fasa hade der tryckt
sin prägel.
Hennes nyss genom rörelsen starkt
purprade kinder voro nu hvitare an månskenet.
Hennes panna, der nyss stoltheten öfver
de vunna triumferna lyst, var sammanrynkad
af kropps- eller själsplågor. Hennes händer,
hvilka hårdt omslutit hvarandra, höjdes mot
himlen, medan läpparne endast framstammade
dessa ord:
”Gud, Gud!15
”Ar något ondt kommet vid henne?”
frågade gossen med hjertligt deltagande.
”Tyst., gå på — jag vet icke!”
”Herre krist, hon blir som ett lik!”
Jeanne-Sofie strök sig med handen öfrer
pannan. En stum förtviflan talade ur hennes
ögon.
”Kan hon inte alls säga något?”
Hennes enda svar bestod deri, att hon
kastade en blick rundt omkring sig.
Och denna blick föll på den smala
steniga vägen, på de mörka kala bergen, på
bafs-bugten, på klipporna, öfver hvilka skummet slog
med jemmer och gny. Sedan lyftades blicken
mot himlen, men äfven den var mörk och
hotande och gaf på frågtecknet i hennes Öga intet
annat svar än det, som klagade i vindarne.
Då blicken åter 6jönk till jorden, låg i
den en oändlig uudergiivenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>