Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
munnen, då hon hörde kaptenen med
drömmande vemod och i utsväfvande fraser beskrifva
sin förevigade fästmös himmelska ögon och
tjusande blick, alla öfriga behag att förtiga.
Nej, hon log icke ens, då han med det
djupaste allvar, den fullkomligaste tro beskref
sin brinnande längtan under hvarje den
flyktigaste skilmessa. Han mindes så väl hur
mången gång han som yngling ådrog sig arrest
för det han ej kunde afbida den tillåtna tiden
att flyga till sin älskade.
Gubben Livelius, den gamle skalken, hade
gifvit kaptenen namn af ’fru Violas sjukling.’
”Enligt den erkända regeln”, sade han,
”att alla sköna fruntimmer äro drottningar
finnes intet skäl hvarföre icke fru Viola,
liksom Anna af Österrike, kan hafva en egen
sjukling. Och om hon icke gifver Svabert den
pension af femton hundra livres, som Scarron
erhöll af sin drottning, så lemnar hon honom
i stället en pension på femton hundra dyrbara
minnen — det är rätt ansenligt det. Man kan
friskna till af mindre!”................................
”Juni, juni, du sköna midsommar-brud, du
herrligaste af alla herrliga sommarmånader!”
Det var så Viola suckade, under det hon
med en svärmande blick — gud vet om icke
sjuklingen litet smittat henne — såg upp på
de sköna, i sin ljusgröna drägt smyckade
löf-träden, som doftade så friskt omkring henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>