Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru kommer det till att, fastän jag nyss
med stolthet sade: ”Jag skall dö med
aktningen för mig sjelf!11, jag likväl saknar kraft att
rätt bedja?
Ack, huru lyckliga, huru afundsvärda äro
icke de, som framlefva sitt lif i en
oföränderligt fridsam enformighet, utan frestelser, utan
stormar, utan synd ...
Synd — hvarifrån fick jag detta ord...
är jag icke på ett himmelsvidt afstånd
der-ifrån!
O, Severin, min herrskare, min
beskyddare — din blick var så helig, så ren, så
tryggande .. . förlåt mig allt det tokiga jag
täukt! Du vakar ju sjelf öfver mig/1
Klockan var 12 på dagen.
Viola hade aldrig sminkat sig, och då
hon icke i dag ville göra början dermed, hade
hennes kinder denna matta blekhet, som
uppkommer af en sömnlös natt. Ögonen voro
äf-ven matta och trötta, men upptogo stundom
ett skimmer, hvilket minnet och väntan
vexel-vis framkallade.
Denna morgon hade hon icke besökt
stadens improviserade brunsinrättning. Hon kände
sig helt och hållet sakna mod att återse Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
