Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verin i så stort sällskap, ehuru just det utan
tvifvel varit bäst.
På den stackars kapten Svabert, sotn
föregående dagen sökt henne två gånger, tänkte
hon icke alls.
Hon hade väl alltjemt sina egna lidanden,
men de voro ej så beskaffade att hon
numera behöfde lägga bördan deraf på en
annan .........
Nu gick hon af och an i salongen, ty
sanningen att säga var hon alltför orolig att
sitta stilla.
Redan på morgonen hade hon tillsagt att
hon skulle taga emot, om prosten, kapten
Svabert, hennes svåger eller någon annan komme
och sökte henne.
Och när det nu blef rörelse i förmaket,
var det verkligen hennes svågers röst som
bon hörde jemte någon annans.
Ack, det samvetet, det samvetet! Violas
andedrägt var liksom hämmad. Hon trodde
att Emil måste se hvad som passerat.
Emil inträdde i sällskap med krigsrådet.
Allt mera blek, lutade sig Viola mot
ryggstödet af den stol, bredvid hvilken hon stod.
”Hur är det med dig, min lilla svägerska?”
ropade Emil, i det han skyndade fram och
fattade den unga qvinnans hand. ”Severin
föreslog att vi skulle gå, upp och se huru du
befann dig, efter du icke kom i anläggningen
i dag.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
