Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deremot omnämde h varje bref kapten
Wertber Svabert och huru han numera totalt
upphört att klaga öfver salig Minas förlust. I
stället klagade hau deröfver att ”hans öde
blif-vit fullbordad t”, så att hans lidanden icke på
denna sidan grafven nådde sin gräns. Man
erhöll dock ingen kännedom om hvaruti dessa
nya lidanden bestodo.
Ofta sade Viola till sig-sjelf:
”Den hederlige kaptenen — jag tror att
jag är skyldig honom mycken tacksamhet!”
Och då nu en dag det kom ett bref från
honom sjelf, öppnade hon det med verkligt
nöje. . ; ••
Vi framlägga här detta bref, som gjorde
Viola ännu mera nöje, sedan hon läst det:
”Vördade fru!
Jag har hört sägas, att det under
vintertiden skall vara odrägligt ödsligt dernere i
skärgården.
Skulle ni fördenskull tillåta en man, som
anser en osanning inför er helt och hållet
under sin manliga värdighet, att, emedan han
utan fara för sig sjelf kan göra det, få aflägga
ett besök hos er? Ehuru sjelf en främling för
gladare känslor, skulle han anse sig lycklig
att till ert nöje få visa sin goda vilja att
för-värfva dem.
Om ni värdigas bifalla denna min ödmjuka
anhållan, skall jag deruti se en liten hägring
.v.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>