Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med rikedom, aktning, en skön hustru, som
jag — ah, det är en olycklig svaghet — alltför
galet älskar? Är jag ej älsk .. .u
Han tryckte hårdt tillsammans ögonlocken
och försökte somna, utan att tänka vidare,
men tankarne, dessa nyckfulla herrskare, låta
ej befalla sig.
“Nej, det är det som gör mig vild! Jag
vill rasa, jag vill mörda, jag vill krossa under
mina fötter denna jord, som bär den enda
qvinna jag älskat, som jag kan älska — och
som hatar mig... Ja, hon hatar mig, hon
föraktar, hon trotsar mig. Och likväl, hvad vet
hon... ah, blott ett, utom det hennes aningar
uppenbarat henne ... Men nu vill jag se hvad
hon skall säga, då jag hemför dessa tvänne
menniskor, räddade genom mig? Åh, hon
skall tro sig ha misskänt mig. Hon skall
bedragas, hon måste bedragas. Hon skall älska
mig, eller hon må darra!“
Vi vilja ej längre följa på spåren
syndarens brännande tankar, utan hellre gå upp på
däck och förnimma hvad som rörer sig inom
en annan mans hufvud.....
En tung dimma, kall som fläkten från de
dödas rike, insvepte Medborgarens alla delar
i grå skymning.
Halvar Jensen, i hvars erfarna hand
fartyget nu ensamt var lemnadt, tittade just upp
för att kunna skönja något af flöjeln. Sedan
han derefter låtit blicken falla på kompassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
