Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i nakterhuset, gjort några små jemkningar me(i
rortaljan och ytterligare förvissat sig om att
segelställningen stod i vederbörligt förhållande
till den kurs, han skulle styra, antog han denna
tvärsäkra hållning, som hos sjömannen
tillkännager att han förberedt sig på striden mot
det obeskrifligt tråkiga och enformiga af en
kulen natt- eller morgonvakt på hafvet —
ensam, utan något lefvande väsende att delgifva
sina tankar.
Men om Halvar icke kunde egna sina
tankar åt de lefvande, gjorde han det i stället
åt de döda — derom vittnade de djupdragna
“åh, åh!“, som tid efter annan darrade öfver
hans läppar, och derom vittnade äfven den
märkbara omständigheten att tobaksrullen låg
orörd bredvid honom. När Halvar försmådde
denna njutning, hvilken utgjorde en del af
hans lif, då var hans väsende rubbadt i dess
innersta rot.
“Om jag hade sagt nej,“ resonerade han,
“hvad väg hade den vilde djefveln då kommit?
Jag skulle postivt belagt och sagt: ’Stopp,
det kan vara nog af det slaget!’ Men kanske
hade han krossat mig med detsamma... ja,
det torde väl ha fallit honom in i sinnes-yran,
och se’n hade ändå de andra bägge följt
honom. .. Rasmus och Tönne, de trådde den
sista dansen i stället — måtte vår Herre i nåd
se dem an! De voro allt inte för rena att
träda fram för honom, men derest han bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
