Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stat sitt hjerta vid Albin, som med sitt lifliga
sinne icke kunde se molnen på sin käre gamle
preceptors panna utan att söka skingra dem
för ögonblicket, begärde han sitt afsked för
att återvända till Sverge. Men nu grep både
sorgen och förtrytelsen in i gossens hjerta, och
på det heligaste och allvarsammaste lofvade
hjan att på ett helt år icke försumma det
ringaste, om blott herr N. ville stanna qvar. Herr
N. kunde ej emotstå. Men blott hälften af året
blef det Albin tillåtet att visa det han var den
ordhålligaste gosse i verlden, ty vid denna tid,
nu omkring halftannat år sedan, fick läraren
en svår feber, som efter ett par månader
bortryckte honom. Albin hann dock under denna
tid att gälda hela sitt unga hjertas tacksamhet.
Herr N. hade under sin lefnad just aldrig
varit, hvad man kunnat finna, någon så
oumbärlig person för sin patrons trefnad, men
sedan Jentzel ej mera hade det dagliga nöjet
att disputera på svenska, spela sitt dagliga
parti schack och hålla för svenska öron sina
gamla „klagovisor öfver verldens elände, hände
sig att han omärkligt kände sig besvärad af
en sjukdom, som han slutligen erkände vara
hemlängtan. När nu härtill kommo tätare
utbrott af ett långvarigt kroppsligt ondt, beslöt
han, efter ännu ett år, tillbragt på resor, att
lyfta sina kapitaler och återvända till sitt land,
der han ville dö, sedan han först lemnat
vården om sina gossar åt en vän, som var honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
