Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till svar: “Håll snattran, din kyckling och bli
der du skall vara!“ uppgaf han detta hopp
och lade sig ned på däck. Stirrande än uppåt
den svarta himlen, än ned på Snare-svens
otref-liga belamring, kunde Albin nu icke undgå att
återvända till sig sjelf — ej att han erkände
sig ha handlat bestäm dt orätt, ty redan hyllade
han den satsen att menniskans vilja är hennes
himmelrike, men alldenstund himmelriket under
kapten Donnerts befäl syntes bli något
tvetydigt, började han förmoda att han kanske ändå
gjort bättre, ifall han följt sin välgörarinnas
råd och dröjt till våren. Dernäst frågade han
sig om, ifall det nu stode till buds att få
återvända med någon tillfällig lägenhet, han skulle
vilja antaga det, men då han, på denna fråga,
af sin egenkärlek och sin egensinnighet erhöll
ett tydligt nej, föresatte han sig att taga sakerna
på bästa vis och var just besluten att åter
söka kojen, då han såg ljussken skimra genom
en springa i däcks-plankan och hörde
kaptenens och styrmannens röster der nere. Utan
att eftertänka det orätta i sitt företag, lydde
han blott instinkten, makade sig intill
öppningen och kunde så, om icke helt och hållet,
åtminstone till en del höra fortsättningen af
ett redan påbegynt samtal. Men han såg blott
styrmannens hufvud.
Kaptenens röst förnams först: “Du lade
väl de tomma sill-tunnorna under
spannmåls-säckarne — komma de när garneringen, blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
