Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görelse med verkliga kaptener... Men vi ha
icke nu att direkte göra med Holgersen, utan
vilja blott antyda att det lilla afskedsbesök,
som Snare-sven innan sitt dödliga frånfälle
inkognito ärnade aflägga, ingalunda var
ovän-tadt.
Mot solnedgången mulnade himlen.
“Jag fruktar vi få åska och regn och —
hvad som vore allra värst — stiltje!“ yttrade
styrmannen till kaptenen.
“Gör ingenting,“ svarade denne, “vi hafva
blott tre mil fram, och patron kan efter
afseg-lingsdagen, som han redan känner, beräkna
att vi böra vara här i natt. För all säkerhet
skola vi utsätta två lyktor, en akter-ut och en
på toppen — och gör allting klart, så att vi
utan uppehåll kunna hissa upp säckarne!“
Några timmar voro förflutna. Såsom
styrmannen förutspått, hade åskvädret utbrustit
och regnet föll i strömmar.
“Det var fan till blixtar!“ mumlade
kapten Donnert, i det han slog kavajkragen bättre
omkring öronen. “De förtaga skenet af
lyktorna och förderfva signalen.“
“Åh nej, det är alltid något uppehåll
emellan ... Men borde vi inte purra ut Krabbe nu?
Sedan slå vi igen luckan, för den händelse att
pojken skulle vakna.“
Med ett “rätt så!“ gaf kaptenen tillkänna
sitt bifall till styrmannens åsigt.........
Det var första gången Albin druckit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
