Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligaste fall skulle äntlediga honom ur tjensten |
... “Månne jag borde gå upp och begära att l
få tala vid honom, eller månne jag..Albin i
hann ej fullborda meningen, förrän dörren öpp- I
nades och en af gossarne stack in hufvudet.
“Herr Jentzel är tillsagd att komma upp
till patron. Han väntar i sitt eget rum!“ Och
innan Albin hann svara, slogs dörren åter igen:
gossen var synbart rädd för alla frågor.
“Nåväl,“ utbrast vår hjelte, i det likväl en
darrning ilade genom hans lemmar, “jag kan
icke undgå mitt straff! Det mest tryckande
är dock det, att jag ännu i går stod ren inför
denna menniska. Med lugn och sjelfförtroende
kunde jag blicka på honom: mitt lif och
handlingssätt gaf mig då en viss öfvervigt. Några
timmar ha förändrat allt: i dag är jag hans
jemlike i moralisk dålighet — i allt annat är
öfvervigten på hans sida, och jag skall ha mig |
sjelf att tacka för dfet jag på en gång mister
tjenst och heder och den enda glada njutning,
jag haft i lifvet, att om middagarne betrakta
den stackars unga olyckliga...“ Han hejdade
sig: han öfverraskades af en ny tanke. “Om...
om någon hemlig ovilja mot patron varit ledande
till det brott jag begått... Nej, jag sänker
mig sjelf allt djupare och djupare: jag yrar
och måste åtminstone nu vara lugn och kall
för att icke förlora allt.“
Han upphjelpte den förstörda klädseln,
och huru härjande hans inre känslor än voro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
