Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u Ja, förstörelsen daterar sig just från den
tiden. Herr kapten skall få höra ... När
Waldemar vunnit en så fullständig seger, hade
stadens innevånare ingen annan tillflykt än att
ge sig på nåd och onåd: portarne öppnades
och borgmästarne med rådet trädde ut och
öfverlemnade åt segraren stadens nycklar och
regemente. Nu börjades plundringen: alla hus
och varulager sköflades, kyrkor och kloster
beröfvades sina dyrbarheter, till och med
klockorna tillgrepos; och när ingenting vidare
kunde åtkommas, lät han på ett af torgen
framföra tre de största öl-kar, som han kunde få
tag uti, och förklarade att om de inom tre
solnedgångar fylldes med silfver, guld och ädla
stenar, så skulle plundringen upphöra och
staden få behålla sina förra fri- och rättigheter.
Och så stor var Wisbys rikedom på den tiden,
att karen verkligen fylldes, och det redan
samma dag. Waldemar höll också sitt löfte.
Men hvad fröjd fick han af sitt omätliga byte?
Då han väl seglat af med sina skepp, uppväxte
en så förfarlig storm, att han sjelf med knapp
nöd kunde rädda sig. Det största fartyget,
med de förnämsta dyrbarheterna, gick helt
och hållet i qvaf utanför Carls-öarne: der kan
man ännu, berätta gamla sjömän, vid stilla
och klart väder se (notabene om man har
anlag för sådana syner) hur den dyrbara lasten
på hafsbottnen skimrar af guld och klenodier
mellan masttopparne. Men allra klarast skina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
