Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kufvade ynglingen till den aflägsnaste
vrån, der han satte sig oeh lutade hufvudet
ned mot Rolf, hvilken lade sitt hufvud i
husbondens knä.
“Nu måtte väl vattnet vara kokt?“ sade
Amelie, blickande på Rosa, som trippade fram
och åter med glas, pipa, rom och allt annat
till pappas beqvämlighet och trefnad.
“Ja, der kommer Retty med det.“
“Sätt dig nu här, käre Arne, och glöm
hos oss dina griller... Har du afslutat affären
med kapten Stangerling?“
”Ack, gud välsigne dig, du goda qvinna!”
För sin hustru hade han alltid blida ord.
Emellertid tog Rosa en kopp té, väl
garnerad kring tefatet med kringlor, och bar den
bort till Will.
Han rörde sig ej.
“Jag skall väl väcka honom!“ Och Rosa lät
sin lilla hand ogeneradt rusta om i Wills lockar.
Nu såg han upp med en blick, fuktig af
tårar, en blick så klagande, att Rosas varma
känsla, straxt tänd till sympati, utgöt sig i det
mest vältaliga teckenspråk.
Men molnet på Wills panna ljusnade ej:
han skakade på hufvudet, och en stor tår
nedföll på Rosas hand.
“Ack, så ledsamt,“.tänkte den unga
flickan, “att han aldrig skall få vara i fred!“ Hon
tecknade nu åt honom att hon nödvändigt ville
veta hvad som fattades honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
