Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de än äro, skola väga till botten, om en djup
ånger skönjes af honom, som håller
vigtskålen i sin hand.“
“Du talar om bot och ånger — har jag
icke ångrat, har jag icke erlagt bot, sådan att
du, om du sett den, skulle tyckt att den tusen
gånger kunnat lyfta en själ tillbaka från
af-grunden? Mina nätter, mina dagar, mina
drömmar, mina marter, mina samvetsqval, som gisslat
mig så, att jag sjelf sett blodet rinna — ah,
om allt detta vet du ingenting.“
“Jo, du har icke drömt så tyst, Arne, att
ej jag ... Men icke denna blick —jag besvär
dig! Försök att qvarhålla dina tankar rediga
... se på mig: du har ju älskat mig så djupt,
du älskar mig ännu så mycket, att du vill
bekämpa din förvirring?“
“Ja, jag har älskat dig djupt: du har varit
mig mer än lifvet, mer än himlen — derföre
är jag ock förskjuten derifrån.“
“Icke derföre .... men vi skola icke tala
mera nu! Längre fram må du dock säga mig
hvad du menade med att barn kunna gälda...“
Han spratt häftigt till. “Denna tanke var
det jag hade: det var just den jag ville hafva
meddelat dig, då hon“ — han kastade en
spejande blick omkring sig — “med sina stora
svarta ögon såg mig in i själen och tvingade
ut hemligheten.... Hon har icke dina ögon,
ty i dem ser jag allt hvad skönt jag någonsin
skådat i lifvet, fastän de också äro svarta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
