Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nysning ryckte hennes själ tillbaka ur dess
villfarelse. Innan hon åter hunnit hemta sig,
uppenbarade sig ingen mer och ingen mindre person
än gamle rådman Salzwedel med hammaren i
hand — och den nattsvärmande skattsökaren
samt den blyga, vidskepliga ungmön stodo bägge
nästan lika förlägna midt emot hvarandra:
bägge hade, så att säga, gripit hvarandra på
bar geming.
“Icke är det tid för dig, barn, att vara
ute så här dags! Det märks att ni har
oordning i huset, när du får sköta dig på egen hand.“
“Åh, icke är det farligt—jag visste ej
att klockan var så mycket!“
“Nå nå, icke är vårt Wisby lika farligt
som en stor stad, men i alla fall följer nu jag
skön jungfrun hem — och jag får väl lofva att
förtiga din utflygt, så att ingen skrattar åt
dig, du lilla svärmerska!“
“Kanske farbror vill ha samma tjenst igen?“
frågade Rosa skälmskt, i det hon tog gubbens
erbjudna arm.
“Ja men, du sockerdocka, ty nog vore det
ett ämne att le åt, om någon nu träffade gamle
Salzwedel i sådant sällskap midt i natten––
Se så, nu är du hemma — god natt med dig!“
“God natt, goda farbror — tack for godt
sällskap!“ Rosa smög sig sakta som en liten
älfva uppför trappan––
Då hon inträdde, satt Hildur ännu vid
fönstret tyst och orörlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
