Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ack, är du uppe ännu, söta Hildur...
Men hvar är Tekla?“
“Hon gick för en stund sedan in i pappas
rum: hon hade nu hvilat så mycket, sade hon,
att hon väl förmådde vaka. Pappa sofver
dessutom temligen lugnt—jag frågade nyss åt —
så att hon visst kan luta sig lite i soffhörnet
... Men hvar har du varit så länge, kära Rosa?
Jag ville icke lägga mig, innan du kom.“
“Åh, jag har gått och haft mina små
tankar för mig sjelf!“
“Jag vet att vi tänkt ett och detsamma?“
återtog Hildur med ovanligt vek röst.
Rosa kom sig ej före att svara något på
denna förmodan.
“Du säger ingenting, emedan du fruktar
att såra mig, som så ofta är lättsinnig.. .
men jag har just suttit och öfvervägt allt det
goda, som bör uppstå genom vår innerliga
förening i afton. Jag har pröfvat hvad Tekla
sagt, jag har pröfvat hela hennes väsende, och
jag har fast beslutat att med er båda
gemensamt arbeta på att göra hemmet bättre än vi
hittills haft det... Ack, jag har varit så
sjelf-visk, liksom jag kommit till verlden endast för
mitt eget nöje, och alltsammans har härrört
från afund mot Tekla. Nu känner jag ej mer
någon sådan: vi skola sprida kärlek i vårt
hem och glädje till våra stackars föräldrar,
som ej äro lyckliga... Säg nu, om vi ej tänkt
lika?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
