Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken jag, sedan jag inser förhållandet, icke
kan bifalla.“
“Men, för fan, du måtte väl begripa, kära
Hildur, du, som är så hemma i allt det der,
att jag icke friar af kärlek — bevare mig gud
att ens i den här stunden, då jag kommit utom
den vanliga gränsen för min väg, bedraga dig
i den saken! Jag trodde också att du icke
skulle göra afseende derpå, du, som nyss lidit
samma förlust som jag?“
“Jag fordrar icke din kärlek, Carl,
eftersom jag ej har någon att aflåta tillbaka, men
förhållandet är, att som jag icke mera älskar
eller brinner af svartsjuka, har jag ej heller
lust att för ro skull gå och kasta mig i olyckan.
Jag kan begripa ditt hastiga frieri och väl
begripa, att du redan i afton vill ha det
af-gjordt, men hvad jag deremot icke alls kan
fatta, och hvad som visar mig en ganska klen
borgen för min framtida frid, hvilande i dina
händer, är den fullkomliga frånvaro af all
grann-lagenhet, h v armed du behandlar saken.“
“Jag är vansinnig i afton — jag vet icke
stort hvarken hvad jag gör eller säger! Jag
har kanske förolämpat dig, Hildur, men jag
svär att det icke var min afsigt. ... Och låt
mig nu endast tillägga, att sådan som du lärt
känna min karakter under den långa följd af
år som vi varit bekanta, sådan blir den, då
den här jäsningen lagt sig — och jag frågar
dig om du tror att jag i mitt naturliga till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
