Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fann sig uppmanad att med både ord och
blickar komplimentera kaptenen, som lofvade
framföra komplimangen till kocken.
“Jag ber för hofmästarn att han framför
allt får sin komplimang,“ sade Rosa, “jag tycker
så mycket om honom.... herr kapten känner
kanske icke att han och jag också äro gamla
bekanta?“
“Jo, jag skall vid något tillfälle öfvertyga
mamsell Rosa om motsatsen–– Men tillåt
mig nu, mina damer, att jag, ovan att spela
värd för fruntimmer, vördnadsfullt får anhålla
det herrskapet sjelfva täcktes visa sig hemma.
I händelse mamsell Rosa har den godheten
att servera chokladet, skall jag se till hvad
som kan kommas åt på den här pastejen––
Men låt mig först få hänga upp mamsell Rosas
hatt och emottaga den der schalen!“
“Icke så mycket besvär, herr kapten!“
yttrade Amelie. “Rosa är ej van vid så stor
artighet — också står Betty der utan göra ... Bär
in de der sakerna, du. Betty.“
Orden susade liksom lite kyligt för Albins
öron, men på det hela var han alltför upptagen
af sin oväntade lycka, att ge någon ofördelaktig
tydning deråt. Ifall han hade någon bestämd
tanke härvid, så var det den, att förmodligen
alla mödrar med grannlagenhet visade sig lite
sträfva, då de föruummo att deras döttrars
ynnest eftertraktades, och icke var det att
klandra, då döttrarne talade för sig sjelfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
