Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musiken hjelpte doek åter allt till rätta
eller allt i olag, alltsom det tages. Rosas röst
hade en smekande klang för örat. Frisk som
vinden och varm som blodet kring hennes
hjerta, vågade den sig ut i toner, som
behagligt fyllde luften liksom med ett fågelqvitter;
och då hennes öga en gång föll på Albin,
kände hon med ljuf stolthet, att hon aldrig
haft en sådan triumf som i afton, och hon
erfor den ännu fullständigare, då, vid det hon
lät gitarren nedglida öfver knäet, hon
varse-blef huru hela besättningen, sittande här och
hvar borta på backen, med ordentlig andakt
afhörde henne.
Albin lät ingenting förljuda om hvad han
erfor, men som han råkade ha en präktig
stämma, kunde han ackompanjera Rosa ömsom med
den och ömsom med flöjten. Och så upptagna
voro de af sina öfningar, att de lika litet märkte
att Amelie gång efter gång med en rysning
drog schalen bättre kring axlarne som de
var-seblefvo, att ett par brinnande ögon af den
mörkaste svarta färg från en aflägsen del af
fartyget riktades på dem.
Dessa ögon, hvilka oupphörligt beskådade
dem under de blinkande ögonlocken, tillhörde
den nye matrosen, som stod så, att ingen kunde
ge akt på honom, medan han sjelf gaf akt på
allt. Och de intryck, han erfor, måtte hafva
varit af en mindre angenäm natur, ty då och
då knöt sig hans för en man ovanligt lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
