Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vet hvad det skulle bli af, om du vore
olydig!“
“Söta mamma, jag blir icke olydig!“
“Ja, men jag fruktar att du fattar din
förbindelse blott efter bokstafven. Upprepa för
mig hur det var, när du inkallades till pappa,
sista aftonen innan vi reste!“
”Jo, pappa sade åt mig så här, och han
såg ändå mycket god ut: ’Rosa lilla,’ sade han,
’du är nu på sjuttonde året, och ehuru du är
ett barn i alla afseenden, så kunde det likväl
hända att någon fästade ögonen lite närmare
på dig.’“
“Hvad svarade du derpå?“
“’Det tror jag visst, pappa: vid den åldern
hade mången sett närmare på Tekla och Hildur’!”
“Vidare?“
“Vidare sade pappa, i det han klappade
mig på kinden: ’Du hur nog god tanke om dig
sjelf, förstår jag, men eftersom du är både ung
och har ett barnsligt sinne, så måste du lofva
mig och gifva mig handen på att, om någon
friar till dig, du icke ger ditt ja eller på
ringaste sätt binder dig, ty när det kommer till
den punkten, vill jag säga dig något.’“
”Du lofvade då?”
“... att jag skulle vara hörsam pappas
befallning.”
”Det var rätt, men för att kunna hålla
ord, vore i högsta grad ogrannlaga att, ifall
kapten Stangerling (nu talar jag fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
