Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppet) skulle ha för afsigt att vinna dina
känslor, du läte honom bedåras af ett hopp, som
du sedan icke förmådde uppfylla.”
Rosa teg länge. Derpå svarade hon sakta,
men med en röst, som ieke behagade modern:
“Det är bra hårdt, mamma, att det, som man
icke ens vågar tänka eller ana för sig sjelf och
hvilket man är så lycklig af att icke veta, utan
blott gissa och gömma, att det så här, innan
det inträffar, skall öfvervägas och bestämmas!“
“Kära min lilla engel, om du visste hur det
smärtar mig att såra din jungfruliga känsla,
skulle du af hjertat tillgifva mig att jag det
nödgas göra — men säg sjelf, hvad nytta hade
du af en varning, som komme för sent?“
”När kommer den för sent, mamma?”
“Då ditt öra och ditt hjerta blifvit fängsladt
af detta språk, som jag hoppas ännu icke
träffat någotdera.“
Rosa teg.
“Hvartill gagnar ditt löfte till pappa, om
du, såsom jag nyss nämde, fattar allt endast
efter bokstafven? Då pappa sade att du ej
finge binda dig, inbegrep han naturligtvis äfven
dina känslor.“
‘Tappa nämde ingenting derom, mamma,
men om han också gjort det** — Rosa sänkte sin
milda blick in i moderns öga — ”så.. .n
.. så?“
u... hade det ju varit narraktigt, — hvem
kan binda eller icke binda sina känslor?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
